Svensk ordbok 2009, webbversion
falla iho´p
verb föll fallit, pres. faller
fall·er i|hop●sjunka ihop
falla ihop medvetslöshon tog ut sig totalt och föll ihop efter målgången○ofta bildligtkollapsa
Sovjetunionen föll ihop 1991hemmalagets spel föll ihop efter pausenfalla ihopsedan 1635Subst.:vbid1-882428(i)hopfallande